Minns du den tid som jag själv aldrig sett?
Då folket var lyckligt, Då folket var ett.
Så säg mig nu pappa hur känns det idag?
När du sitter i slagget av det som finns kvar.
När du växte upp säg mig hur var det då?
Var en flicka nånting man fritt gav sig på?
Gick du på gatan och lyssnade smått,
utan att höra ett ord du förstått?
Var du nånsing tvungen att ensam gå hem,
sen du rånats och slagits av främmande män?
Säg mig hur kunnde ni låta det ske?
Ni blunda för det som en blind kunnat se.
Känns det bra, käre far?
Är du stolt, är du glad?
Och vart kommer du stå i vår strid av idag?
Dom flesta utav er var dumma som få.
Men några utav er var värre ändå.
Dom såg det som allvar och inte som lek.
De älskade, hata de folk som de svek.
Nu kallar dom motstånd med talsätt så stort.
Men utanför jagar nu gängen i flock.
Och dom tackar dom nog er och dom skrattar och ler.
Åt den dummhet och feghet som utmärker er.
Men ni borde ha vaknat ni borde förstått.
Ni borde sett allvaret ni borde satt stopp.
Säg mig hur kunnde ni låta det ske?
Ni blunda för det som en blind kunnat se.
Känns det bra, käre far?
Är du stolt, är du glad?
Och vart kommer du stå i vår strid av idag?
Ville ni föda en hel generation,
av mångkulturella och rotlösa jon?
Men mot era planer stog en verklihet.
Där allt som var bra blev en stinkande smet.
Nu tvingas vi axla det ansvar ni flytt.
Ett sammhälle ruttnar vi bygger ett nytt.
Å jag frågar dig pappa om du har förstått.
Att din åldersgrupps skapelse nu måste bort.
Å jag frågar har du ditt samvete kvar?
Gör du din plikt nu som man och som far?
Nu tvingas vi axla det ansvar ni flytt.
Ett sammhälle ruttnar vi bygger ett nytt.
Är du med oss idag? Börjar tanken bli klar?
Eller vänder du ryggen mot framtidens barn?
Säg mig hur kunnde ni låta det ske?
Ni blunda för det som en blind kunnat se.
Känns det bra, käre far?
Är du stolt, är du glad?
Och vart kommer du stå i vår strid av idag?
När vi nu tvingas vi axla det ansvar ni flytt.
Ett sammhälle ruttnar vi bygger ett nytt.
Är du med oss idag? Börjar tanken bli klar?
Eller vänder du ryggen mot framtidens barn?
Säg mig hur kunnde ni låta det ske?
Ni blunda för det som en blind kunnat se.
Känns det bra, käre far?
Är du stolt, är du glad?
Och vart kommer du stå i vår strid av idag?
