Madrasserna var pumpade, solen sken
Dom hade rest tältet utan problem
Himmelen var blå så långt man kunde se
Han tänkte: — Vilken resa, vilken succé!
Rätt tänkt, fel ändå
Vissa saker rår man inte på
Rätt tänkt, fel ändå
En solig semester för två
Rätt tänkt, men fel ändå
På kvällen kom molnen, dom kom i grupp
Han tänkte: — Ingen fara, det spricker upp
Hon sa: — Det börjar regna, hon lät lite sur
Han tänkte: — Det är säkert bara en skur
Rätt tänkt, fel ändå
Vissa saker rår man inte på
Rätt tänkt, fel ändå
En solig semester för två
Rätt tänkt, men fel ändå
Hon sa: — Nu vill jag sova
Hon lät trött
Men det regnade in
Och vattnet var blött
Han viska: — Ta det lugnt
Du somnar nog snart
Men hos grannarna intill
Blev det plötsligt full fart
Han gick ut för att klaga, men det gick inte så bra
Han snubbla på nånting som tältet måste ha
Det fanns en symbolik, som när nånting tar slut
När tältet rasa ‘hop och hon försökte komma ut
Rätt tänkt, fel ändå
Vissa saker rår man inte på
Rätt tänkt, fel ändå
En solig semester för två
Rätt tänkt, men fel ändå
Han tog sig ut till slut och då gick allt så snabbt
Hon hoppa in i bilen och tryckte på start
Han försökte springa efter, men han halka och där låt han
Funderade på allt som hade hänt och nu såg han
Det var
Rätt tänkt, fel ändå
Vissa saker rår man inte på
Rätt tänkt, fel ändå
En solig semester för två
Rätt tänkt, men fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
Rätt tänkt, fel ändå
