Visst är natten svart,
visst är marken kall
Men vi fryser tillsammans
två benrangel skallrar i takt
Du står utanför,
Jag står utanför
Ur besvikelsen,
skammen kom långsamt
en känsla av makt
Dom viskar: Du är tidlös, men de menar omodern
En elakhet som blir den ultimata komplimangen
Du sa du vill ha stulna svarta rosor på din grav
En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn
Du är liv
Du är dom långa milen mot Berlin
Dom kan bli något stort,
dom kan få jobbet gjort
Deras uppgift i år
är att skita i allt som vi sagt
Vi ger upp till slut,
vi abdikerar nu
och föruttnelsen
börjar precis när vi fyllt 37
Älskling jag har aldrig kunnat lära dig någonting
I bästa fall så kan jag bidra med en känsla
Du doftar svagt av våta vita rosor, gammal jord
En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn
Du är liv
Du är dom långa milen mot Berlin
