Som en gammal isbelupen drake ligger Jцkeln tung
Och vitgrцnraggig nedfцr branten mellan tvenne toppar
Stjдrten lindad runtom hцgsta
Spetsen, buken spдnd och stinn
I fjдllets kittel, ryggen krцnt av mittmorдnens еs,
Svart och knцglig

Ner mot daln han strдcker lеngsmal nos med rynkigt
Skinn till lдppar, vita tдnder grina dдr imellan,
Genom Jцkelportens svarta hеl rinner ur hans
Gap en lerig strцm
Taggig kam pе hjдssan, mцrka grumligt grцngrе цgen -
Stelt han stirrar цver dalen ner,
Trycker nosen vдdrar mot
Marken mellan tassarna vars mцrka klor
Skymta fram ur vеt smutsgrе ragg

Smеvдxt дttling av sin jдttestamfar, istidsdraken,
Fader Jцkul sjдlv - han som strдckte stjдrten upp
Mot polen ramarna mot blockberg och ural,
Han som цver fjдll och slдtter vrдkte sig,
Krдlande och vдltrande

Han som fyllde hav och sjцar,
Rev med klorna rispor I de hеrda hдllar
Gnagde klipporna och pressade
Bergen samman med sin tyngd

Ham som skцvlade och lade цde sagoskogar,
Grцna paradis, blеste med iskall andedrдkt bort
Allt som levde, blommande och lyste




Ваше мнение



Капча