Jag ville ge förhoppningar och smärta
och visa dig allt det jag nånsin känt
Men allting är förborgat i mitt hjärta
och hjärtat är ett trubbigt instrument
Snurra på, snurra på du förgängliga jord
inget ändras av mina ord
Snurra på, snurra på jag ska leva och dö
nån gång störa, men mest förströ
Jag ville va din varma röst i natten
som väckte dig när vinden hade vänt
men gryningen såg allt mitt vin bli vatten
och hjärtat bli ett trubbigt instrument
Snurra på…
Ge mig en flaska, en kvinna och en sång
jag är så liten, och natten är så lång
och bara en dåre vill fånga stjärnorna
jag är nöjd med månens ljus och ett rus
När jag en gång lämnar denna jorden
skriv då på min grav så det blir känt
han visste allt och hade alla orden
men hjärtat var ett trubbigt instrument
Snurra på…
