Slåttern den var bärgad och bilen likaså
Jag trodde att den gick, men det var jag som måste gå
Jag var på väg till henne, hon som en gång till mej sa:
— Om du har tid och lust så titta in till mej en dag
Jag hade vart och klippt mej och köpt en ask choklad
Jag tänkte: — Kan hon önska sig nåt mer?
Det var samma dag som brandstation brann ner
På vägen låg en blomsterhandel och där steg jag på
Jag köpte en bukett och sedan fortsatte jag gå
Jag öva för mej själv på några ord ifrån en dikt
Som handlade om romantik och kunde bli av vikt
På vägen uppför trapporna i huset där hon bor
Jag tveka en sekund och några fler
Det var samma dag som brandstation brann ner
En sista klunk ur pluntan, några djupa andetag
Jag spegla mej i fönstret såg mitt allra bästa jag
Och äntligen så står jag då vid dörren där hon bor
Men på golvet utanför står ett par misstänkt stora skor
Och bredvid hennes egen skylt står namnet på en man
— Det är nog! Här vill jag inte vara mer!
Det var samma dag som brandstation brann ner
Jag fyllde hennes sopnedkast med blommor och choklad
Med en olycka så kommer oftast fler
Det var samma dag som brandstation brann ner
